Små skolor är livsviktiga för landsbygden!

Det har blivit ett närmast obehagligt debattklimat om skolan. Det är skrämmande att höra skolministerns självgodhet över en skola som i ärlighetens namn har stora problem och där lösningen för regeringen tycks vara centralism i ett land där socialdemokratin tror sig ha patent på demokrati. Resultatet är att vi under flera år har haft en massdöd av små skolor på landsbygden. Lina Axelsson Kihlboms angrepp på friskolor och föräldrarnas valfrihet är inte seriös. Hon tar inte ansvar för hela landet, hon tar inte ansvar för eleverna utan för uteslutande en ideologisk kamp.

Regeringens lösning är att alla ska formas i en centralstyrd organisation! Politiker i kommunerna följer partilinjen och självklart handlar det alltid om ekonomi. Det är den marknadsekonomiska modellen som slår igenom, en skola ska gå med vinst inte med förlust. Med andra ord samma princip som friskolorna. Det är i små kommuner som det märks mest, vi har sett det bland annat i Älvsbyn, i Piteå och i Luleå. En liten skola är dyrare per elev i jämförelse med en stor. Den kommunala vinsten är med andra ord viktigare än elevernas hälsa och trygghet, lärarna har ingen talan och föräldrar som protesterar ses mest som hinder som ska överbryggas. I striden om skolorna är alla förlorare, men det är elever i små skolor som tvingas byta som ofta förlorar mest. De förlorar sin livsmiljö, sin trygghet och tvingas kanske redan från förskolan bli pendlare med timmar i buss. Livspusslet rasar samman för familjen. Försvinner skolan drabbar det hela byn, folk flyttar företagen kan läggas ner eftersom utbildning är viktigt även på landsbygden. De politiker som avvecklar skolor säger ofta att de värnar om skolan, men frågan uppstår på vilket sätt då?

Många föräldrar och byar ger inte upp. Sikfors är en sådan by där Sikfors Såg är en nyckelspelare för byn, skolan, affären och konferensanläggningen/campingen. Här har de skapat ett kretslopp. Campingen lagar mat till skolan, matlådor till anställda på sågen och till pensionärerna i byn. Pensionärerna hjälper till i affären, beställer affären för mycket köttfärs tar campingen hand om den och lagar mat till alla. Det är kö till skolan och många vill flytta till byn. Vad gör då Piteå kommun? Hjälper de till? För att fler ska kunna flytta dit behövs mer vatten och avlopp. Men nej utveckling i Sikfors finns inte i den kommunala planeringen de närmaste tio åren.

Alla är förlorare när kommuner beslutat sig för att lägga ner små skolor. Politikerföraktet och misstron mot tjänstemännen ökar. Lärarna har ingen talan i nedläggningsbeslut. Det värsta i den centralstyrda kampen mot små skolor är den lojala forskningen. Det sägs att små skolor är en sämre lärandemiljö, att små skolor har sämre resultat. Det finns inga bevis på att så är fallet. Tvärtom visar forskning att mindre skolor är bättre för lägre årskurser och framför allt gynnas barn med utländsk bakgrund och lägre socioekonomisk status. Små skolor har också ofta bättre resultat, unika lärmiljöer och en varierad elevsammansättning där alla samarbetar.

Vad det är för skillnad på de statliga kostnadskraven som också kräver vinst jämfört med friskolornas? I privata skolor går vinsten till ett aktiebolag, i den offentliga skolan används vinsterna till avveckling och centralism. Frågan som bör ställas av ansvariga politiker är hur skapar man en rättvis och jämlik skola i ett samhälle som är orättvist och ojämlikt?

Lotta Gröning
Riksdagskandidat Liberalerna