Vården ska fungera i vardagen
Det ska inte vara så svårt att få vård
Vården ska fungera i vardagen
Vården ska vara nära, trygg och sammanhållen. Den ska fungera från första kontakt till specialistvård och se hela människan.
När vården inte fungerar från början växer problemen. Den som inte kommer fram till hälsocentralen får vänta, besvär som hade kunnat lösas tidigt riskerar att bli större och fler söker till slut akut. Belastningen ökar på resten av sjukvården, personalen får mindre tid och det blir ännu svårare för nästa patient att få hjälp.
Den cirkeln måste brytas.
För Liberalerna börjar förändringen därför vid den första kontakten med vården. Patienten ska kunna komma fram, få hjälp i tid och, vid återkommande vårdbehov, så långt det är möjligt möta en läkare eller ett vårdteam som känner patienten.
Vården fungerar bäst när den känner sina patienter.
Norrbotten kräver andra lösningar
Norrbotten kan inte organisera vården som om avstånden vore desamma som i tätbefolkade delar av Sverige. Vi har stora avstånd, små orter och väldigt olika förutsättningar mellan kust och inland.
Därför behöver starka hälsocentraler och sjukhus kombineras med mindre husläkarmottagningar, mobila vårdlösningar och modern digital vård.
Vården ska inte alltid kräva att patienten reser till den. Ibland är rätt vård på sjukhuset, ibland på hälsocentralen, sjukstugan eller en mindre mottagning. I andra fall kan ett mobilt vårdteam eller ett digitalt möte med en specialist vara bättre än flera timmars resa.
Det betyder inte att all vård ska finnas överallt. Mobila och digitala lösningar ska användas där de förbättrar vården och samtidigt använder personalens tid och regionens resurser effektivt.
Nära vård betyder att rätt vård ska finnas så nära människan som det är möjligt och klokt.
Ett större statligt ansvar för sjukvården
Sverige har en sjukvård med hög medicinsk kvalitet, men skillnaderna mellan olika delar av landet är för stora. Tillgången till vård ska inte avgöras av var i landet patienten bor.
Liberalerna Norrbotten vill långsiktigt se ett statligt huvudansvar för sjukvården. Ett större nationellt ansvar ger bättre förutsättningar för en jämlik sjukvård, långsiktig kompetensförsörjning och ett tydligare ansvar för att vården fungerar i hela Sverige.
Ett statligt huvudansvar betyder däremot inte att verksamheten ska detaljstyras från Stockholm. Tvärtom behöver beslut om hur vården bedrivs kunna fattas nära patienter och profession.
Norrbottningarna kan samtidigt inte vänta på en framtida nationell reform. Så länge Region Norrbotten ansvarar för sjukvården måste regionen använda det ansvaret fullt ut och göra vården bättre här och nu.
Ett statligt huvudansvar är vår långsiktiga riktning. En bättre fungerande vård i Norrbotten är vårt ansvar redan i dag.
Så får vi vårdens resurser att räcka
Norrbottens sjukvård står inför en dubbel utmaning. Behoven av vård ökar samtidigt som det redan i dag är svårt att rekrytera och behålla läkare, sjuksköterskor och andra viktiga professioner. De stora avstånden gör dessutom att den kompetens som finns måste räcka över ett mycket stort län.
Det går inte att lösa genom att bara säga att regionen ska anställa fler. Vi behöver fler medarbetare, men vi måste samtidigt bli betydligt bättre på att använda den kompetens, den arbetstid och de resurser som redan finns.
För Liberalerna handlar det därför om fyra saker: fler människor, mer patienttid, bättre flöden och tidigare insatser.
Behåll, utbilda och rekrytera fler
Det första är självklart. Region Norrbotten behöver fler människor som vill arbeta i vården. Men den viktigaste rekryteringen är ibland den uppsägning som aldrig lämnas in.
Regionen måste bli bättre på att behålla erfarna medarbetare genom bättre arbetsmiljö, större inflytande, fler individuella lösningar och bättre möjligheter att utvecklas i yrket. Olika människor värderar olika saker. För någon är lönen viktigast, för en annan möjligheten att påverka schemat eller tjänstgöringsgraden och för en tredje möjligheten att forska, specialisera sig eller göra karriär utan att lämna det patientnära arbetet.
Samtidigt behöver fler utbildas och rekryteras. Samarbetet med Luleå tekniska universitet och andra utbildningsaktörer ska stärkas så att vägen från utbildning och praktik till arbete, specialisering och forskning i Norrbotten blir tydligare. Regionen måste också kunna rekrytera från övriga Sverige och internationellt när det behövs.
Frigör mer tid för patienterna
Personalbrist handlar inte bara om hur många som arbetar i vården. Den handlar också om vad de använder sin arbetstid till.
När en läkare lägger tid på uppgifter som någon annan kan göra, när en sjuksköterska fastnar i administration eller när dåligt fungerande IT-system skapar fler arbetsmoment har regionen i praktiken gjort personalbristen större.
Rätt kompetens ska användas till rätt uppgift. Undersköterskor, medicinska sekreterare, fysioterapeuter, arbetsterapeuter, farmaceuter och andra professioner ska kunna användas fullt ut utifrån sin kompetens.
Digitalisering och AI ska användas där tekniken förenklar arbetet och frigör tid. System som Cosmic ska bedömas efter vad de faktiskt gör med personalens arbetstid, patientsäkerheten och vårdens effektivitet.
Målet är inte att vårdpersonalen ska springa fortare. Målet är att ta bort sådant som hindrar dem från att göra sitt arbete.
Bättre vårdlogistik – få hela vårdkedjan att fungera
Norrbotten behöver också bli bättre på vårdlogistik.
Hälsocentraler, mottagningar, kliniker och sjukhus får inte fungera som egna öar. Patienten behöver att hela vården fungerar tillsammans.
När en hälsocentral saknar tider kan det finnas kapacitet någon annanstans. När patienten inte behöver träffa en läkare kan en annan profession ibland hjälpa snabbare. När ett fysiskt specialistbesök inte behövs kan ett digitalt möte bespara patienten flera timmars resa.
Samma sak gäller inne på sjukhusen. En patient som är medicinskt färdigbehandlad men inte kan lämna sjukhuset därför att nästa steg inte fungerar upptar samtidigt en vårdplats som en annan patient behöver. Då växer kön bakåt genom systemet och kan till slut märkas på akutmottagningen.
Därför behöver regionen arbeta mer systematiskt med patientflöden, vårdplatser, operationsplanering, diagnostik, utskrivningar, sjukresor och övergångarna mellan sjukhus, primärvård och kommunal vård.
I ett län med stora avstånd är logistiken också geografisk. Alla specialister kan inte finnas på varje ort. Men kompetensen kan nå fler genom bättre samarbete mellan sjukhus och hälsocentraler, mindre mottagningar, mobila vårdteam och digital specialistvård.
All vård kan inte finnas överallt. Men fler människor ska kunna få tillgång till vården utan att alltid behöva resa till den.
Lös problemen tidigare
Det mest effektiva vårdbesöket kan ibland vara det som aldrig behöver bli akut.
När patienten kommer fram till primärvården, får rätt hjälp från början och möter kontinuitet minskar risken att mindre problem växer. När kroniska sjukdomar följs bättre kan försämringar upptäckas tidigare. Vaccinationer, screening, rehabilitering, egenmonitorering och andra förebyggande insatser kan minska behovet av mer avancerad vård senare.
En stark primärvård och ett bättre förebyggande arbete är därför också en del av lösningen på kompetensbristen.
En vård som använder resurserna bättre
Det finns ingen enskild reform som löser vårdens personalbrist. Region Norrbotten måste göra flera saker samtidigt.
Vi ska behålla fler, frigöra mer patienttid, använda rätt kompetens till rätt uppgift, utbilda och rekrytera fler, förbättra vårdens logistik och lösa fler problem innan de växer.
Personalbristen ska inte mötas genom att stänga dörren för patienten.
Den ska mötas med bättre arbetsvillkor, smartare arbetssätt, bättre vårdlogistik och fler vägar in i vården.
Fler människor. Mer patienttid. Bättre flöden. Tidigare insatser.
Det är så vi får mer vård av de resurser Norrbotten har.